Källkritik och pressetik på Folkuniversitetet

Föreläsning källkritik

Traditionell media följer vissa lagar och regelverk som också innebär kvalitetssäkring för konsumenterna. Det finns kontrollsystem inbyggda som gör att vi när vi läser, lyssnar eller ser reportage och nyheter kan lita på att det som står är korrekt. Att det inte är propaganda eller fejk. Och att det inte utsätter folk för kränkningar.

Men i dagens mediavärld får vi inte längre nyheterna serverade av en dagstidning eller ett tv-program. Istället distribueras de ofta till oss genom sociala medier. Det gör att vi själva, som privatpersoner, har blivit publicister. Det gör också att vi har ett stort ansvar för våra flöden. Vi borde börja se oss som ansvariga utgivare, och därmed också använda de pressetiska reglerna för det vi publicerar. I de reglerna finns en massa godbitar, som att det vi berättar ska vara korrekt, att vi ska vara försiktiga med namn och inte ge irrelevant information om till exempel personers etniska ursprung, kön, politisk tillhörighet eller religiös åskådning. Vettiga grejer att ha med sig även i privatlivet!

Men innen folk tar sitt ansvar och skärper sig. Hur ska vi egentligen förhålla oss till informationen vi får? Hur vet vi vad som är sant och falskt? Hur genomskådar vi en bluff?

Bland annat om detta pratade vi om med eleverna på Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan förra veckan. Vi hade dragningar för alla klasser, och en frågestund med alla lärare. Nu hoppas vi kunna fortsätta bolla med dem så att de framöver kan jobba vidare och hitta mer kunskap om journalistik och källkritik. I den värld vi lever i idag är det viktigare än någonsin att faktiskt förstå hur medier fungerar och hur vi ska kunna lita på det vi läser.

I år firar den svenska tryckfriheten 250 år, ett utmärkt tillfälle att börja diskutera dessa frågor mer och hitta lösningar på informationssamhället som vi lever i idag.

Nu är Funkisliv lanserat – läs magasinet

Funkisliv. Lansering.

Igår lanserade vi Funkisliv genom ett litet event på stan. Vi delade ut det sprillans nya magasinet och lät människor prova på rullstolsbasket. Samtidigt fick vi möta människor och prata om projektet. Det var väldigt kul att höra folks funderingar och svara på frågor. Alla var väldigt nyfikna! Vi hade med oss Hammarö Golfklubb också, som visade putteknik på matta. (I augusti arrangerar vi en prova på-dag tillsammans med Hammarö GK.)

Magnus kom med idén i slutet av våren, men han hade själv funderat på den länge. Under de senaste månaderna har vi jobbat hårt för att hinna lansera innan hösten. Och nu är vi alltså igång. Vi har en sajt med community och nyhetsflöde, och vi har ett tryckt magasin. Dessutom har vi flera evenemang planerade tillsammans med föreningslivet. Håll koll på funkisliv.se för att se vilka aktiviteter och datum som gäller.

Vill du läsa första numret av Funkisliv finns det att hämta på alla OK Värmlands stationer och i Mariebergsskogen bland annat. Du kan också läsa det som pdf-tidning på funkisliv.se. Nästa nummer kommer i mitten av september. Hör gärna av dig med feedback, idéer eller om du vill stötta oss på nåt sätt.

Här hittar du reportage som SVT, Sveriges Radio, VF och NWT gjort om Funkisliv

Funkisliv

Kontoret på Anderseminariet 2016

I år firar tryckfrihetsförordningen 250 år. Detta märks i programmet för årets Anderseminarium på Karlstads universitet. Igår var det dags för vårens upplaga, och jag och Peter var moderatorer för dagen. Den här gången var fokus på ett av hoten mot tryckfriheten, nämligen näthat. Ett allvarligt och mycket intressant ämne. För oss som moderatorer var dagen väldigt spännande och rolig. Vi ser fram emot fler liknande uppdrag i framtiden.

Anderseminariet2016

Här är mycket kort vad föredragshållarna pratade om:

Monica Löfgren Nilsson, docent i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet och Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet, presenterade en alldeles rykande färsk undersökning om hot och kränkningar mot journalister. Intressant var att undersökningen tyder på att åtgärder som stängda kommentarsfält faktiskt gör att hot och hat minskar. Men också att näthatet faktiskt får konsekvenser, det är fler journalister som undviker att skriva om vissa ämnen för att de vet att det skulle innebära hot.

Lisa Bjurwald berättade mycket initierat om de skrivbordskrigare som systematiskt hotar tryck- och yttrandefrihet. Hur internet har inneburit en revolution för rasister, som nu på ett helt nytt sätt kan sprida propaganda och tysta opinionsbildare och journalister.

Karlstads kommuns Katarina Lindström, kommunikationsdirektör, och Linda Olsson, kommunikatör, visade hur deras kampanj för öppenhet väckte det organiserade hatet. Om hur hatstormen drog in när de ville uppmana till tolerans och nya möten. Även här fick hatet effekter. Etablerad media tog över hatarnas vokabulär och problemformulering, och därmed var det svårt för kommunen att fortsätta få ut det budskap de hade tänkt.

Jacob Gustafsson och Marcus Waldemarsson från Juridikinstituet gav nya kunskaper om det juridiska läget. För oss ickejurister var det mycket matnyttigt att få detaljerad kunskap om hur lagen ser på näthat genom brott som förtal och olaga hot. De kunde också berätta om förslag som kan förbättra det juridiska läget för att komma åt näthatarna. Mitt i allt elände fanns ändå lite optimism, det går att komma åt åtminstone några av de som skiten på nätet.

Sist ut för dagen var Linda Beckman, lektor i folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Hon gav en bild av hur forskningen kring näthatare ser ut. Mycket ny forskning är på gång, men det finns en hel del som redan går att säga. Bland annat tyder mycket på att trollen ofta själva mår sämre än genomsnittet, och att många av förövarna också själva varit utsatta för hat eller mobbning.

För oss som moderatorer var eftermiddagen både intensiv och intressant. Det var så många frågor som bubblade upp, och vi fick så många nya insikter. Det var en rolig uppgift att försöka leda programmet framåt, och vi hoppas att vi möter såväl besökare som föredragshållare i en snar framtid igen.

Erika Hellekant Rowe, som ansvarar för programmet och ser till att det blir så bra, utlovade ett nytt spännande seminarium i höst. Vi längtar redan!

Kontoret media i Journalistpodden

Jonas Nordling

Förra veckan var Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling på besök hos oss på Kontoret. Han pratade då med Elma och mig om journalistik, om medias ansvar och roll i samhället, om branschens kris och om vad som saknas i dagens utbud. Vi har ju en dröm om något stort och fantastiskt, en dröm som vi jobbar hårt för och som vi tror kommer gå i uppfyllelse. Ja, i senaste avsnittet av Journalistpodden kan du lyssna på ett lagom pretto snack om stora frågor och våra idéer.

Du hittar podden här.

Sista numret av Xtra

Jag började min praktik på Nya Wermlands-Tidningen i augusti 2007. Samtidigt startade de tidningen Xtra som kom ut en gång i månaden och skulle vara hyperlokal. Till det andra numret skrev jag någon artikel, och sedan dess har jag jobbat med Xtra mer eller mindre hela tiden. Vi har försökt skildra vårt område utifrån vad människor här gör. Föreningsliv, affärsliv, vardagsliv och de ständigt föränderliga städerna har varit i fokus. Vi har mött eldsjälar och vardagshjältar, skildrat lokala snackisar och försökt göra unika vinklingar på stora lokala frågor. Xtra har kunnat ge reportagen mer plats än dagstidningen och kunnat ta upp det som anses för litet för ”storebror” NWT.

Förra veckan slutförde vi arbetet med det sista numret. Nya Wermlands-Tidningen har bestämt sig för att lägga ner Xtra i Karlstadsregionen (fortfarande finns tidningar med namnet Xtra i till exempel Säffle och Årjäng). Nu är den epoken över. Här kan du läsa den sista NWT Xtra, där vi bland annat följer upp tidigare gjorda reportage och har besökt ett historiskt flygfält och ett litet lokalt bryggeri i Karlstad.

Jag och Elma har sedan vi startade Kontoret media tillsammans gjort Xtra tillsammans med Lisa Olaison, och ibland med Fredrik Karlsson.

För vår del är det självklart tråkigt, vi har gillat att jobba med tidningen och märkt att vi har en trogen läsarskara. Vi kommer sakna kontakten med läsare, de roliga reportagen och den ständigt pågående redaktionsarbetet. Men det innebär också att vi nu kommer ha lite mer tid över för andra projekt. Har du något passande på gång, så tveka inte att höra av dig till oss så ska vi nog hitta former för ett samarbete!

Kontoret media på Almedalsveckan

Kontoret på Almedalen

Nu har vi kommit tillbaka till Karlstad igen, efter en intensiv och lärorik vecka på Gotland. Det var första gången i Almedalen för både mig och Elma, och sammanfattningsvis kan man säga att dagarna var som vi förväntat oss men bättre. Vi har framför allt kutat runt på olika seminarier, och däremellan ätit glass.

Här är lite reflektioner och utdrag ur anteckningarna från några av dem:

Tidningsutgivarna och Retriever presenterade en undersökning om hur mediakrisen påverkat tidningarnas innehåll. Undersökningen visade att tidningarna kanske har blivit tunnare, men antalet publicerade artiklar har ökat mellan år 2011 och 2015. Samtidigt kunde man också se att texterna blivit något kortare i tryckta tidningar men längre på webben. Det pratas också ofta om att media blir mer ytligt och mindre samhällsinriktat, men andelen artiklar om politik verkar vara konstant. Åtminstone under den period som Retriever har tittat på, och med en dramatisk ökning under supervalåret 2014.
Men den mest intressanta delen handlade om vad det är vi delar i sociala medier. Där är det nyheter (mest på Facebook) och opinionsmaterial (mest på Twitter) vi sprider. Nöjes- och livsstilsartiklar delas i betydligt lägre grad. Självklart kan detta bero på att tidningarna skriver mer om politik och samhälle, men samtidigt visar undersökningen att de riktigt engagerande texterna handlar om samhällsfrågor.

Anette Novak bjöd på en inblick i den pågående Medieutredningens arbete. Hittills har de haft flera samråd där de samlat in intryck och åsikter från olika delar av bransch och allmänhet. De slutsatser de dragit utifrån dessa är fyra.
1. Infrastrukturen är oerhört viktig för mångfald och möjligheter. Tekniken måste byggas ut så att den omfattar fler.
2. Behov av kompetenshöjning. Det finns en kompetensbrist i bransch och bland makthavare, men även hos allmänheten. Fler måste ha större kunskap för att kunna ta del av mediernas rapportering på samma villkor.
3. Det finns ett behov av stärkt lokaljournalistik.
4. Konkurrensen måste ske på lika villkor.

Utgivarna och Almegas seminarium om mediekrisen pratade tidningsutgivare, redaktörer och en reporter om hur framtidens granskning kommer att se ut. Vem granskar makten när branschen krisar? Ett intressant perspektiv presenterades av Charlotta Friborg, chefredaktör på Uppsala Nya Tidning. Hon tog upp att lokalpressen har varit en sammanhållande kraft i samhället. När läsarna flyr de traditionella medierna och det samtidig dyker upp nya små granskare, i form av bloggar och nya webbtidningar, finns det risk för splittring. Samtidigt finns det då också en risk att fler och fler grupper helt rör sig bort och inte tar del av det offentliga samtalet, eller väljer att bara diskutera samhället inom sin bubbla.
Tyvärr saknades det under detta samtal ett publikperspektiv. Ingen pratade om det demokratiska ansvaret att ge alla människor möjligheten att ta del av samhällsdebatt och nyheter på lika villkor. Perspektivet var endast utgivarnas, och ingen tog riktigt upp publikens behov.

Det bästa seminariet under de dagar vi var på plats handlade om digitala barnsjukdomar och perspektiv i medieforskningen. Mediestrategen Brit Stakston samtalade med Katarina Graffman, forskare på Inculture, och Torbjörn Sjöström, vd på Novus. Seminariet utgick från begreppet ”nyhetsundvikare”, som alla i panelen hade svårt för. Det är inte så att ungdomar i dag undviker nyheter. De möter istället nyheter i stort sett hela tiden, men på ett nytt sätt. Att bara se till hur ofta människor går in på traditionella nyhetssajter fungerar inte som mått på huruvida människor tar del av nyheter eller inte. Och behovet av nyhetsförmedling är lika stor i dag som det alltid har varit. Tekniken ger nya möjligheter att ta till sig nyheter, men svårigheten nu är att koppla ihop enskilda händelser till en större bild och sammanhang. Där tar inte mediaföretagen heller sitt ansvar riktigt. Den samhällsorienterande och allmänbildande delen av nyhetsförmedlingen har försvårats när mediavanorna blir mer individualiserade. Här kan du se hela det seminariet i efterhand.

Det var lite kort om några av alla de samtal vi lyssnat till. De arrangörer som vi besökte flest gånger var Hej Digitalt! och Journalistförbundet. De båda ger möjlighet till att se eller lyssna till seminarierna i efterhand, det är ett tips om du inte hade chansen att närvara i Visby. Vi var även med i Hej Digitalts kvällssändning den 29 juni och morgonsändningen den 2 juli. Där kan ni höra oss prata lite mer om varför vi befann oss på plats under Almedalsveckan och hur vi upplevde alltihop. Vi dyker upp ganska sent i båda sändningarna.

En annan kul grej upplevde vi på Blank Spot Projects meetup. Där fick vi en liten glimt av hur man kan använda ny teknik för att berätta starka historier. Med hjälp av cardboards och en telefon lyckades vi förflyttas till Burma. Det är helt enkelt VR-journalistik. Kolla trailern på vr.blankspotproject.se. Riktigt häftigt!Peter_Blankspotproject

Nu ska vi gå igenom alla våra anteckningar och försöka strukturera upp alla tankar och reflektioner.  Sen är det äntligen sommarlov som gäller. Hörs igen i höst!