Kontoret på Anderseminariet 2016

I år firar tryckfrihetsförordningen 250 år. Detta märks i programmet för årets Anderseminarium på Karlstads universitet. Igår var det dags för vårens upplaga, och jag och Peter var moderatorer för dagen. Den här gången var fokus på ett av hoten mot tryckfriheten, nämligen näthat. Ett allvarligt och mycket intressant ämne. För oss som moderatorer var dagen väldigt spännande och rolig. Vi ser fram emot fler liknande uppdrag i framtiden.

Anderseminariet2016

Här är mycket kort vad föredragshållarna pratade om:

Monica Löfgren Nilsson, docent i journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet och Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet, presenterade en alldeles rykande färsk undersökning om hot och kränkningar mot journalister. Intressant var att undersökningen tyder på att åtgärder som stängda kommentarsfält faktiskt gör att hot och hat minskar. Men också att näthatet faktiskt får konsekvenser, det är fler journalister som undviker att skriva om vissa ämnen för att de vet att det skulle innebära hot.

Lisa Bjurwald berättade mycket initierat om de skrivbordskrigare som systematiskt hotar tryck- och yttrandefrihet. Hur internet har inneburit en revolution för rasister, som nu på ett helt nytt sätt kan sprida propaganda och tysta opinionsbildare och journalister.

Karlstads kommuns Katarina Lindström, kommunikationsdirektör, och Linda Olsson, kommunikatör, visade hur deras kampanj för öppenhet väckte det organiserade hatet. Om hur hatstormen drog in när de ville uppmana till tolerans och nya möten. Även här fick hatet effekter. Etablerad media tog över hatarnas vokabulär och problemformulering, och därmed var det svårt för kommunen att fortsätta få ut det budskap de hade tänkt.

Jacob Gustafsson och Marcus Waldemarsson från Juridikinstituet gav nya kunskaper om det juridiska läget. För oss ickejurister var det mycket matnyttigt att få detaljerad kunskap om hur lagen ser på näthat genom brott som förtal och olaga hot. De kunde också berätta om förslag som kan förbättra det juridiska läget för att komma åt näthatarna. Mitt i allt elände fanns ändå lite optimism, det går att komma åt åtminstone några av de som skiten på nätet.

Sist ut för dagen var Linda Beckman, lektor i folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Hon gav en bild av hur forskningen kring näthatare ser ut. Mycket ny forskning är på gång, men det finns en hel del som redan går att säga. Bland annat tyder mycket på att trollen ofta själva mår sämre än genomsnittet, och att många av förövarna också själva varit utsatta för hat eller mobbning.

För oss som moderatorer var eftermiddagen både intensiv och intressant. Det var så många frågor som bubblade upp, och vi fick så många nya insikter. Det var en rolig uppgift att försöka leda programmet framåt, och vi hoppas att vi möter såväl besökare som föredragshållare i en snar framtid igen.

Erika Hellekant Rowe, som ansvarar för programmet och ser till att det blir så bra, utlovade ett nytt spännande seminarium i höst. Vi längtar redan!

Kontoret media på Almedalsveckan

Kontoret på Almedalen

Nu har vi kommit tillbaka till Karlstad igen, efter en intensiv och lärorik vecka på Gotland. Det var första gången i Almedalen för både mig och Elma, och sammanfattningsvis kan man säga att dagarna var som vi förväntat oss men bättre. Vi har framför allt kutat runt på olika seminarier, och däremellan ätit glass.

Här är lite reflektioner och utdrag ur anteckningarna från några av dem:

Tidningsutgivarna och Retriever presenterade en undersökning om hur mediakrisen påverkat tidningarnas innehåll. Undersökningen visade att tidningarna kanske har blivit tunnare, men antalet publicerade artiklar har ökat mellan år 2011 och 2015. Samtidigt kunde man också se att texterna blivit något kortare i tryckta tidningar men längre på webben. Det pratas också ofta om att media blir mer ytligt och mindre samhällsinriktat, men andelen artiklar om politik verkar vara konstant. Åtminstone under den period som Retriever har tittat på, och med en dramatisk ökning under supervalåret 2014.
Men den mest intressanta delen handlade om vad det är vi delar i sociala medier. Där är det nyheter (mest på Facebook) och opinionsmaterial (mest på Twitter) vi sprider. Nöjes- och livsstilsartiklar delas i betydligt lägre grad. Självklart kan detta bero på att tidningarna skriver mer om politik och samhälle, men samtidigt visar undersökningen att de riktigt engagerande texterna handlar om samhällsfrågor.

Anette Novak bjöd på en inblick i den pågående Medieutredningens arbete. Hittills har de haft flera samråd där de samlat in intryck och åsikter från olika delar av bransch och allmänhet. De slutsatser de dragit utifrån dessa är fyra.
1. Infrastrukturen är oerhört viktig för mångfald och möjligheter. Tekniken måste byggas ut så att den omfattar fler.
2. Behov av kompetenshöjning. Det finns en kompetensbrist i bransch och bland makthavare, men även hos allmänheten. Fler måste ha större kunskap för att kunna ta del av mediernas rapportering på samma villkor.
3. Det finns ett behov av stärkt lokaljournalistik.
4. Konkurrensen måste ske på lika villkor.

Utgivarna och Almegas seminarium om mediekrisen pratade tidningsutgivare, redaktörer och en reporter om hur framtidens granskning kommer att se ut. Vem granskar makten när branschen krisar? Ett intressant perspektiv presenterades av Charlotta Friborg, chefredaktör på Uppsala Nya Tidning. Hon tog upp att lokalpressen har varit en sammanhållande kraft i samhället. När läsarna flyr de traditionella medierna och det samtidig dyker upp nya små granskare, i form av bloggar och nya webbtidningar, finns det risk för splittring. Samtidigt finns det då också en risk att fler och fler grupper helt rör sig bort och inte tar del av det offentliga samtalet, eller väljer att bara diskutera samhället inom sin bubbla.
Tyvärr saknades det under detta samtal ett publikperspektiv. Ingen pratade om det demokratiska ansvaret att ge alla människor möjligheten att ta del av samhällsdebatt och nyheter på lika villkor. Perspektivet var endast utgivarnas, och ingen tog riktigt upp publikens behov.

Det bästa seminariet under de dagar vi var på plats handlade om digitala barnsjukdomar och perspektiv i medieforskningen. Mediestrategen Brit Stakston samtalade med Katarina Graffman, forskare på Inculture, och Torbjörn Sjöström, vd på Novus. Seminariet utgick från begreppet ”nyhetsundvikare”, som alla i panelen hade svårt för. Det är inte så att ungdomar i dag undviker nyheter. De möter istället nyheter i stort sett hela tiden, men på ett nytt sätt. Att bara se till hur ofta människor går in på traditionella nyhetssajter fungerar inte som mått på huruvida människor tar del av nyheter eller inte. Och behovet av nyhetsförmedling är lika stor i dag som det alltid har varit. Tekniken ger nya möjligheter att ta till sig nyheter, men svårigheten nu är att koppla ihop enskilda händelser till en större bild och sammanhang. Där tar inte mediaföretagen heller sitt ansvar riktigt. Den samhällsorienterande och allmänbildande delen av nyhetsförmedlingen har försvårats när mediavanorna blir mer individualiserade. Här kan du se hela det seminariet i efterhand.

Det var lite kort om några av alla de samtal vi lyssnat till. De arrangörer som vi besökte flest gånger var Hej Digitalt! och Journalistförbundet. De båda ger möjlighet till att se eller lyssna till seminarierna i efterhand, det är ett tips om du inte hade chansen att närvara i Visby. Vi var även med i Hej Digitalts kvällssändning den 29 juni och morgonsändningen den 2 juli. Där kan ni höra oss prata lite mer om varför vi befann oss på plats under Almedalsveckan och hur vi upplevde alltihop. Vi dyker upp ganska sent i båda sändningarna.

En annan kul grej upplevde vi på Blank Spot Projects meetup. Där fick vi en liten glimt av hur man kan använda ny teknik för att berätta starka historier. Med hjälp av cardboards och en telefon lyckades vi förflyttas till Burma. Det är helt enkelt VR-journalistik. Kolla trailern på vr.blankspotproject.se. Riktigt häftigt!Peter_Blankspotproject

Nu ska vi gå igenom alla våra anteckningar och försöka strukturera upp alla tankar och reflektioner.  Sen är det äntligen sommarlov som gäller. Hörs igen i höst!

Mitt nya liv – bok av och med ensamkommande

Mitt nya liv

”Jag älskar att bo och leva här, jag älskar Sverige. Jag kom som ingenting och nu kan jag säga att jag är en människa, att jag har lika högt värde som alla andra. En dag kanske jag åker tillbaka till Afrika ett tag, för att hjälpa till, men jag kommer alltid att återvända hit. Här finns mitt nya hem, här är mitt nya liv.”

För ungefär ett år sedan hade vi ett möte med föreningen Familjefamnen i Karlstad. Lite i förbifarten nämnde de att de hade planer på en bok där ensamkommande barn berättar sina historier och formulerar sina tankar. De ville samla några av de erfarenheter och berättelser de stött på genom arbetet med ungdomarna. Boken skulle också ge en bild av projektet Växtkraft som avslutas i år.

Och nu är boken äntligen verklighet! I fredags firade vi boksläppet på Uno i Karlstad. Det var en overklig känsla att stå med den i sin hand, att kunna bläddra i den och ta del av alla starka öden på nytt. Vi har varit med från lösa planer till en riktig bok, och det är en fantastiskt snygg bok dessutom. Mitt nya liv – att komma som ensamkommande flyktingbarn till Värmland heter den.

Kontoret media har varit med i projektet som textredaktörer. Vi har tagit del av ungdomarnas berättelser och tillsammans med dem försökt få dem så bra och lättillgängliga som möjligt. Men det stora arbetet har ungdomarna själva gjort. Det är Faiza, Mohsen, Mohammed, Freedom och Yasir som står för det tunga arbetet.

Boken är formgiven av Jessica Edlom och illustreras med vackra bilder som fotografen Severus Tenenbaum tagit.

Här är vad andra medier gjort om boken:
Nya Wermlands-Tidningen
Värmlands Folkblad
Sveriges Radio P4 Värmland
SVT Värmland

Om nyhetsundvikare och krisbranschen

Nyhetsundvikare är ett modeord i mediebranschen. Sedan i höstas har bland annat DN Kultur, Dagen och Medierna i P1 tagit upp fenomenet, och Språktidningen utsåg i slutet av november ordet till veckans nyord. Diskussionen har liksom puttrat lite i bakgrunden, men den senaste tiden har den tagit fart ordentligt. Robert Brännström på Kit har skrivit om det och i dag har mediastrategen Brit Stakston och professorn Jesper Strömbäck debatterat fenomenet på Journalisten.

Egentligen är det kanske två debatter som pågår. Den ena handlar om huruvida begreppet ens är användbart, och hur forskningen försökt ringa in nyhetsundvikarna. Vilka medier är det som räknas? Hur ser mediekonsumtionen ut digitalt?

Den andra handlar snarare om hur man kan ta tillvara på de möjligheter digitaliseringen ger. Brit Stakston skriver:

I en tid fylld av mer information, från fler källor, till fler människor behövs journalistiken mer än någonsin. Nyhetsvärdering, faktakoll, långsiktighet och viljan att se fler perspektiv behövs. Demokratin behöver ett offentligt samtal där publiken inte bara blir distributörer utan medskapare. Långsiktigt bryter det ner kunskapsklyftorna i samhället.

Oavsett hur begreppet nyhetsundvikare används, och hur snävt forskningen ser på nyhetsförmedling, så är det odiskutabelt så att de traditionella mediebolagen är i kris. De vet inte hur de ska nå den unga publiken i en digital värld, och de testar nu att springa på alla bollar samtidigt. Så länge de inte måste investera stora pengar.

Och oavsett hur nyhetsundvikare definieras så finns det, och har alltid funnits, ett demokratiskt glapp mellan nyhetsjunkies och de som tar till sig nyheter i lägre grad. Information ger makt. Helt enkelt.

Det finns ett feltänk som tyvärr genomsyrar branschen just nu. Man lägger ansvaret på publiken istället för att se sitt eget ansvar. Man frågar ”varför bryr de sig inte om nyheter?” istället för ”varför når vi dem inte med våra nyheter?”. Sanningen är ju att många medier helt enkelt misslyckas med att nå ut med sin journalistik, eller i alla fall att få den lönsam. Och de panikartade lösningarna blir ofta billig webb-tv och klickfiske. Det kan aldrig vara rätt väg att ta sitt demokratiska ansvar.

För i en demokrati som kräver upplysta medborgare är en levande journalistik ett måste. Nyheter är ett sätt för människor att orientera sig i samhället och få reda på hur allt hänger ihop, för att i nästa skede kunna fatta olika typer beslut. När man har den kollen får man också makten att påverka sin vardag. En bransch som på allvar ser den rollen måste göra mer för att nå publiken digitalt. Det finns ju fler möjligheter än någonsin att verkligen vara inkluderande och nå ut. Men vi måste ta vårt ansvar och skapa journalistik som människor kan ta till sig. Vi måste ställa frågor som tar oss framåt. Hur blir vi inkluderande och brobyggande? Vilka hinder finns mellan oss och publiken? Hur kan vi använda internets alla möjligheter för att minska kunskapsklyftor? Hur kan vi fortsätta vara demokratins blodomlopp?

Förhoppningsvis kommer forskningen ge oss mer svar på hur nyhetskonsumtionen ser ut, inte bara genom de traditionella medierna. Men branschen har inte tid att vänta, vi måste hitta nya vägar framåt. Och det nu.

Elma Pasalic och Peter Östborg, frilansjournalister Kontoret Media i Karlstad

Kontoret på Göteborgs filmfestival 2015

Elma intervjuar Samori Tovatt.

Kontoret har varit på Göteborgs filmfestival. Under dagarna fem hann vi se på en massa film, äta god mat (färslimpa på Hagabion), träffa spännande människor och göra reportage. Vi mötte regissören Samori Tovatt som hade premiär för sin kortfilm Bland-Bröder på festivalens kortfilmsprogram. Vi fick också en pratstund med Carina Ekman, filmkonsulent på Region Värmland, som kunde berätta mer om hur den värmländska filmen mår. Reportagen sändes i SR P4 Värmland, och du kan höra dem här:

Men vi hann ju se en hel del riktigt bra film också. Här är mina två favoriter:

Filip och Fredrik presenterar Trevligt folk
En feelgood-dokumentär om det somaliska bandylandslaget från Borlänge. Filmen har regisserats av Karin af Klintberg och Anders Helgesson som tidigare gjort bland annat Historieätarna och Värsta språket. Filmen går nu på SF-biografer, se den! Om du har ett hjärta kommer du både att skratta och gråta.

No ones child (Nicije date)
En makalös film av Vuk Rsumovic som bygger på den sanna historien om en pojke som vuxit upp tillsammans med vargar och ska återanpassas till det mänskliga samhället. De unga skådespelarna imponerar stort i denna berättelse om vänskap, medmänsklighet och vidrigt barbari. På ett fint sätt skildras hur vänskap och närhet får människor att växa, men också det hemska och absurda i ett krig där grannar och vänner plötsligt blir varandras fiender.

Ny i Värmland och mycket annat

NyIVarmland_LansstyrelsenHösten var intensiv för oss på Kontoret, mycket jobb och mycket roligt. Efter en välbehövlig julledighet har vi de senaste veckorna börjat varva upp igen.

Häromdagen landade ett paket med tidningar på hallmattan. Äntligen fick vi se Ny i Värmland i tryck, det är ett magasin vi gjort tillsammans med Länsstyrelsen Värmland. Tanken var att skapa ett utbildningsmaterial om migrations- och integrationsfrågor för studiecirklar. Genom artiklar och möten med människor har vi försökt göra frågorna begripliga och konkreta. Kontoret media har planerat, skrivit artiklar, presenterat fakta och varit redaktörer för tidningen. Bulldozer har gjort formen och Severus Tenenbaum har fotograferat. Du kan läsa hela magasinet som pdf här.

Under hösten har vi också bland mycket annat hjälpt Värmlandstrafik med slutrapportering av flera av deras EU-projekt. Vi har intervjuat nyckelpersoner, gjort reportage och sammanställt fakta för att beskriva vad som hänt under projekttiden.

I november gjorde jag ett besök på Löfbergs, för att prata om kaffe med Anna Nordström som är ansvarig för deras specialkaffe. Reportaget publicerades personaltidningen Catchup och du kan läsa det här.

Och ni har väl inte missat att Kontoret media numera gör litteraturpodden Bokpalt tillsammans med Mediabyrån Palt? Genipersonerna Elma och Tobias pratar om böcker, musik och om en hel del annat spännande (och mitt bidrag är att jag hejar på, är bollplank och klipper programmet). Du hittar Bokpalt där du brukar hitta podcasts (till exempel här). Lyssna, och prenumerera gärna på podden.

Imorgon åker jag och Elma till Göteborg för Göteborgs filmfestival. Vi ska bland annat göra ett inslag för Sveriges Radio P4 Värmland, och som alltid se mycket film och träffa en massa kul folk.

Lyssna på Bokpalt med Elma och Tobias

Bokpalt

EXTRA EXTRA! Elma poddar!

Nu finns ett nytt avsnitt av litteraturpodden Bokpalt att hämta ner från där du vanligtvis hämtar ner dina podcasts (till exempel Itunes eller här). Detta är något av en nypremiär för podden, och nytt nu är att Elma är med och snackar. I det aktuella avsnittet diskuterar hon och Tobias boken Flickan i frack av Hjalmar Bergman.

Du kan höra dem prata om vikten av att tänka på sin gångstil i en småstad, om chockeffekten i kläder, om att växa upp och om Hjalmars fysiska likhet med en viss maträtt. Och mycket annat så klart.

Jag har fått äran att klippa ihop samtalet till detta resultat. Trevlig lyssning!

Du kan gilla Bokpalt på Facebook och följa på Twitter.

Xtra går på djupet

Förra veckan kom ett nytt nummer av Xtra ut. Vi har bland annat varit hemma hos Lars Lerin och pratat om hur han väljer ut vilka tavlor som hänger på väggarna i huset på Hammarö. Vi har också följt med några yrkesdykare ner i djupet och tittat in i ett mörkerrum med en fotograf för att se hur det är att jobba i mörker. Läs mer på nwt.se.

RIP Vit Päls

Kontorets kalas. Vit Päls.

När Kontoret firade ett år ville vi ge våra vänner och bekanta något alldeles extra. Därför såg vi till att Carl-Johan Lundgren, sångaren i favoritbandet Vit Päls, kom till Båten i Karlstad för en konsert. Det är fortfarande ett väldigt fint minne för oss.

Nu har Sveriges bästa grupp meddelat att de tänker lägga av. Vit Päls ska inte längre finnas. Sista spelningen gör de på fredag, på Popaganda i Stockholm. Jag och Elma tänker självklart vara på plats för att dansa och gråta. Hoppas att vi ses där!