Framtidens journalistik – lagarbete med nya kompetenser

Hur ser framtidens journalistik ut? Vad innebär det för branschen och enskilda medarbetare när allting ska ske på olika plattformar och med ständig deadline?

Detta diskuterades på vårens Anderseminarium på Karlstads universitet igår. En gång varje termin anordnar universitetet ett tillfälle för att prata om vad som händer inom kommunikation och journalistik. Den här gången under rubriken ”Den rörliga journalistiken”.

Ett par spaningar var gemensamma för alla medverkande: framtidens journalistik är ett tydligt grupparbete och innehållet kommer fortfarande vara det viktigaste. Det är bara det att möjligheten att presentera innehållet blir bättre och bättre, och det är något vi som jobbar med journalistik måste utnyttja.

”Har vi nåt riktigt intressant och angeläget att berätta så kommer publiken hitta det om det så står skrivet på en sten långt ute i skogen”, som Eva Åberg, mediautvecklingskonsult, beskrev det.

För en gångs skull rådde faktiskt ingen domedagsstämning, som det brukar göra när man samlas för att prata om journalistikens framtidsutsikter. Fokus låg på vad vi kan göra, inte vilka hinder som finns.

”Framtiden tillhör de som aktivt vill vara med och skapa den”, sa Eva. Precis innan det hade hon pratat om vikten av att ha en tydlig vision och vilja med sin publikation. Organisationerna måste fråga sig ”vad vill vi göra och varför?” för att sen kunna gå vidare med ”hur når vi dit?”. Det kan tyckas vara självklarheter, men när man pratar med journalister brukar det oftast låta som att deras ägare och chefer springer på alla bollar samtidigt utan att riktigt veta vart de är på väg. Antingen är det så att cheferna faktiskt inte vet varför de gör som de gör, eller så är de dåliga på att kommunicera ut det i organisationen till de som ska genomföra det nya. Oavsett vilket så är det en stor svaghet när man inte har journalisterna med sig på tåget, förstår de inte varför man gör en förändring kan den aldrig lyckas.

Nya satsningar på webb-tv, interaktivitet och sociala medier, kan självklart vara jättebra och helt nödvändiga. Bara man förstår vad det innebär, har tydliga mål och ser vägar att nå dit. Den känslan måste spridas till alla delar av organisationen, annars har man förlorat redan innan starten har gått.

Kate Kartveit är lektor i TV-journalistik vid Danmarks Medie- og Journalisthøjskole och pratade just om detta. Hon har bland annat forskat på hur vi tar till oss interaktivt material och multimediaframställningar på nätet. Hennes råd var att tydligare fråga publiken vad de vill ha och hur de tar till sig information. Och att använda olika presentationsformer anpassat efter vad materialet mår bäst av. Det är, enligt henne, egentligen samma sak som när man presenterar materialet i tryckt tidning. Det ska vara begripligt, intressant och locka till läsning. Men nätets möjligheter gör att vi kan hitta nya ännu bättre sätt att presentera informationen och få människor att ta till sig det.

Där tror jag fortfarande att vi har lång väg kvar att vandra. Vi måste tydligare integrera nya kompetenser på redaktionerna. Det är inte längre bara reporter, fotograf och redigerare som ska hitta lösningar. Vi måste få in digitala utvecklare, databasexperter, med mera. Jag tror att dessa nya yrkeskunskaper bör finnas direkt på varje redaktion, aktiva i det dagliga arbetet. Först då kan vi verkligen ta tillvara på de möjligheter vi har. Först då kan vi sluta lägga ut papperstidningen på nätet och istället göra en verklig webbtidning.

Det låter ofta som självklarheter när dessa frågor diskuteras. Men samtidigt måste de sägas, om och om igen, fram till den dag då vi har kommit ut på andra sidan krisen. Jag är, liksom alla medverkande på Anderseminariet igår, övertygad om att människor kommer vilja ha journalistik även i framtiden. Jag tror att journalistikens roll i samhället bara kommer att öka, men att vi måste ta krafttag och förändra organisationer och produkter. Lösningen kan inte vara att skära ner och hoppas att någon annan hittar vägen framåt. Lösningen måste vara att satsa för att vinna.

Utöver nämnda talare deltog även Viktor Bart-Kron, om sitt sätt att göra kommunaljournalistik, Åsa Edlund Jönsson, om vägen bort från tablå-tv, och Linda Solum, om DT:s satsning på webb-tv, i Anderseminariet. Moderator var Malin Kling Uddgren.